Max

Max Food

Glenns Recension

En ny dag och en ny restaurangrecension. Vem får äran idag? Det rör sig förstås om Max, Sveriges alldeles egna snabbmatskejda och även den en som vuxit sig populär. Max var för mig en relativt okänd restaurang förrän på senare år. Troligtvis rör det sig helt enkelt om att det inte fanns något lokalt etablissemang där jag växte upp. Men avsaknaden av nostalgi är för mig inget hinder och jag kan se varför Max har blivit Sveriges näst största hamburgeri.

Max kör på en 50-tals-stil med en ‘designer’ twist. Inredningen är mycket vit, nästan sterilt, med inslag av blått och orange för att spetsa uppmärksamheten här och där. Man får en stark plastig känsla, men inte på ett negativt sätt. Max var den första snabbmatskedjan jag stötte på som hade byggt in beställningsautomater. Det är en stor bonus då man lugnt och sansat kan kika över menyn, anpassa beställningar och ingredienser och enkelt hämta maten när den är klar. No fuss. Att stå och glo på menyerna i taket och vänta i kö för beställning och betalning verkar vara en svunnen tid, och det är jag tacksam för. McDonald’s och Burger King har nu också tagit efter denna antisociala trenden om minskad personkontakt. Bra!

Max blev precis som McDonald’s ett kvällsbesök med min gamle vän och beställningen syns på bilden ovan. Pommes, en cheeseburgare, tryffelmajonnäs och cheddardipp, en kampanjburgare med BBQ och bacon och en mjölk. Som vanligt kör jag på helhetsintrycket, och med Max så måste jag ge dem platsen som en stark standard med god kvalitet på ingredienserna. Definitivt högre kvalitet än den lite sunkiga känslan man kan uppleva på McDonald’s, men samtidigt inte så dekadent och ‘all-in’ som jag upplevde Five Guys. Max är mättande och kompakt och känns närmare riktig mat.

Samtidigt skulle det kunna bli en nackdel, att Max inte riktigt har någon bemärkande kvalitet som ger dem dess egen touch och får maten att sticka ut. Där Max istället spelar som starkast i mina ögon är i variationsrikedomen. De har massvis med burgare att välja mellan och jag slänger ofta på en extra halloumiskiva. För att inte tala om flertalet halloumiburgare; Max har ett stort antal burgare för våra vegovänner. Det finns till och med en low carb burgare, där brödet ryker och burgaren kommer i ett salladsblad. Vilken annan snabbmatskedja kan skryta om det?

Denna starka variationsmöjlighet och anpassningsrikedom gör det garanterat att vem som helst kan hitta ett gott mål på Max. Finns det godare snabbmatsställen? Definitivt. Men Max är ett säkert kort, med bra kvalitet (för snabbmat så klart), och de klockrena beställningssystemen visar på nytänkande, vilket också återspeglas i variationsmängden på maten. Går jag hit vet jag att jag kommer hitta något dugligt, och ibland är det allt som krävs.

Mitt Betyg: 6.9

Återbesök: Det låter högst troligt, om än ibland i brist på annat.

Dannes Recension

IMG_1162

Min recension tog sikte på Maxrestaurangen vid terminal 4 på arlanda – en restaurang som enligt en internationell resetidning korats som världens tredje bästa flygplatsrestaurang. Lyckas man leva upp till den tunga utmärkelsen?

Jag beställde en tripple cheese meny, med chilli cheese, green & garlic-sås samt fanta. En beställning som verkade ta lite längre tid äv övriga gästers – kanske för att så få har insett hur gott chilli cheese är. När maten väl kom tog jag bord vid ett glasfönster med utsikt över incheckningshallen vid terminalen. En fin utsik, där jag slapp fästa ögonen på de andra matgästerna. För att citera Trump; “They aren’t bringing their best” om man säger så.

Min vana trogen konsumerade jag måltiden enligt en viss ordning. Pommesen först, sedan burgaren. Så hur lyckas man med sina pommes? Ganska bra. Lite smalare än jag förväntade mig, och inte krispiga nog för full pott. Men goda! Klart godkänt.

Jag gav mig sedan på burgaren. I likhet med brorsan håller jag med om att Max känns mycket mer som riktig mat jämfört med de industriella kungarna McDonalds (en kedja jag bojkottar av ren principsak). Men kanske smaken är lite FÖR lik riktig mat? Jag upplevde att min burgare hade för lite sås, och den otlovade tredje osten hittade jag inte i smakprofilen. Synd. Köttet var dock gott.

Chili cheese då? De var riktigt goda. Passade perfekt att doppa i green & garlicsåsen. Fantan är det ju svårt att misslyckas med också..

Sammanfattningsvis blir helhetsintrycket definitivt godkänt, men inte mycket högre. För min personliga smak saknade jag lite dekadens i burgaren. Den var god, men det kändes som man höll tillbaks för mycket. Och så var det ju det här med utmärkelsen som världens tredje bästa flygplatsrestaurang.. Trots att jag rest mycket brukar jag väldigt sällan äta vid flygplatsrestauranger, men jag är övertygad om att det inte är speciellt svårt att hitta någon som spöar Max arlanda på den punkten. I call BS.

Mitt betyg: 6.2
För högre betyg hade jag gärna sett lite bättre inredning, och mer dekadens i smaken på burgaren. inredningen påminner verkligen om ett sterilt sjukhus, som brorsan skriver.

Återbesök: Det kan hända, men det är väldigt sällan jag väljer snabbmatsburgarställen 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.